dubbeldiagnos

Idag satte jag igång mitt vikariat, lite slit skadar aldrig och det va faktiskt helt okej. Inga problem och man kom in i uppgifterna snabbt, man klarar lätt detta jobbet.
Lite segt att gå upp 5:20 på morgonen dock, trött som aset va jag. Sedan när jag mötte upp tjejen som skulle gå bredvid mig idag och visa mig hur allt skulle göras och vad som va vad kom fram och skulle gå in så va dörrarna låsta. Alla dörrar. Vi kom inte in någonstans och fick vänta i nästan 1 timma innan någon kom och öppnade. Men så kan det gå. Vi klarade allt på nästan 1,5 timma ändå, tack och lov att vi va 2 om man säger så. Är man själv sen hade det där emot tagit en jävla tid om man kom in så sent.
Får hoppas att det inte händer mig då, skönt att man pallar stress då.

Snart ska jag iväg till Soc.kontoret och ha möte med min Case Manager och så ska ju kanske min nya soc vara med då. Jag antar att hon kommer att vara det...suck!
Har en del att göra idag också, ska förbi vårdcentralen och kolla ifall dom har öppet imorgon och så ska jag ner till Arbetsförmedlingen och sätta upp mig på en truckkorts kurs.
Sen händer inte så mycket mer idag tror jag, mest slappa. Imorgon är det ju inget jobb i alla fall utan då ska jag bara tvätta och allt sånt innan jag ska iväg ut till Hampus föräldrar och fira midsommar.
Känns riktigt roligt, förra midsommar va ju inte så överdrivet rolig och absolut inte den som va året innan det. Hua!

Men det blir lugnt i alla fall framöver vilket är jätteskönt och jag ska bara slappa och ha det gott!

Ciaoo

Det har hänt en del den sista veckan.

Förra Onsdagen så firade jag min 1 årsdag i mitt nya drogfria liv, jag får faktiskt lov att vara stolt över mig själv. Jag har klarat det jag inte klarat innan, ett helt år. Så jävla häftigt!
Jag blev bjuden på en slags kak/tårta och så drack vi kaffe. Jag skulle också få en kokbok av min vobs där på beroendeenheten, men hon glömde den så vi ska ta den en annan dag när jag är i Borås igen.
Nu har jag också fått ledigt 1 månad i taget, känns jätteskönt.
Fortsätter söka jobb och nu har jag fått ett vik. så man börjar står lite på egna ben. Nu är det bara truckkort som gäller att ordna medan jag jobbar här så kan jag ta ett annat jobb, ett heltids jobb.
Då kan man äntligen betala av all skit man har överallt. Sedan kan jag bli helt självförsörjande vilket känns kanon. Jag har dock många utgifter som ska betalas i månaden men det kommer ju att gå ändå. Sedan kan man be soc att dra åt skogen. Jag är trött på dom nu och är verkligen glad att det går framåt, snart har man ju säkert ett heltids jobb.
Imorgon ska jag påbörja mitt vik. Börjar 6 och slutar ca 8:30. Skönt att det bara är 2,5 timma imorgon. Det räcker gott och väl första dagen. Men det är ändå sådana slappa tider så det är ju inget ansträngande precis.

Det va ju potatisfestivalen här i Alingsås, kan dock inte påstå att det är någon höjdpunkt direkt.
På Torsdagen gick jag och Emsan bara igenom stan för att köpa varsin langos. Så smarrigt!
Fredagen där emot träffade jag Zara och jag följde med henne in i tältet. Dock lite tråkigt när alla andra sitter och dricker och är rätt dragna medan jag dricker Cola och Fanta. Hade tur att Zara inte heller drack någonting.
Grejen va den att jag egentligen skulle möta Petra men hon stack ju bara där ifrån innan jag kom, utan att säga någonting också. Kändes la sådär..
Lördagen va jag med Emsan och Hampus igen, även då gick vi till tältet och denna kvällen blev lite längre men jag drack Fanta, Cola va slut så det fanns inte så mycket att välja på.
Då va dock alla fulla, jag satt där typ och hade inte så mycket att säga.
Träffade en del människor som jag inte har umgåtts med sedan högstadiet och senare tonåren, fan va folk förändras. Jag kom även på det att alla säger att man ska höras av snart, men det är ju bara någonting man säger.
Frågan är varför?
Men det va okej, när tältet började tömmas på folk så kunde jag försöka ge mitt bästa för att kunna dansa på ett sådant här ställe, nykter vilket inte är så lätt. Jag gillar inte musiken för i min värld så är det ingenting man kan dansa till. Jag vill ha en ordentlig bas och underliga ljud.
Jag vill ha psy, progg och annat i den stilen. På ett rave kan man dansa och drömma sig bort i musiken, det går inte på ett sånt ställe med bara fulla människor. Jag avskyr krogen!

Senaste dagarna har jag bara varit ute i Hol hos Emelie & Hampus, alltid skönt att vara där och man känner sig liksom hemma på ett bra sätt. :)

Senaste dygnet har jag varit fruktansvärt trött. Somnade lite innan 20 igår kväll på mammas soffa, vaknade klockan 5 och plockade ihop mina grejer och gick hem. Hemma hoppade jag rakt ner i sängen, satte på en film och så somnade jag om. Jag vaknade inte för ens 13:30 när mamma kom och ringde på dörren. Helt jävla sjukt. Men snacka om att man va utvilad efter det.
Nu ska jag faktiskt vänta bara på att CSI NY ska börja och sedan hoppa ner i sängen direkt och sussa.
Imorgon blir det ju upp tidigt. :)

Nu har ni fått lite uppdatering om mitt liv.
Hoppas att jag kan skriva snart, har känt mig för jävla slapp det senaste. Det senaste har jag ju inte ens varit hemma så då har jag inte riktigt haft tid.
Jag ska försöka ta mig friheten till att skriva lite i alla fall.

Have a good time!

Vi människor går runt i ett vimmel av problem, oftast vardagliga andra mycket värre.
Idag har jag funderat på hur man värderar saker.
Har du aldrig fått kämpa för saker så som en missbrukare får göra under hela livet så har jag märkt på folk att dom inte uppskattar små saker på samma sätt som jag, dom ser det som en sak i livet, en självklarhet.
Alla som har levt i världen där misären är det enda. Man flyttar runt, problem i överflöd och det finns inga lyxproblem för 5 öre.
Man har ingen bostad, oftast så tappar man kontakten med människor man umgåtts med nästan dagligen, man skiter i familjen på det sättet att du helst håller dig borta för att du inte vill visa hur du ser ut i det tillstånd du är i. Man dricker, knarkar eller är på någon avtändning då ångesten regerar och tar över dig helt.
Ingenting kan lindra ångesten, har den väl börjat så blir du aldrig av med den. Inte med droger. Inte med alkohol. Inte med någonting.
Själv fick jag en fixering på döden, jag skadade ofta mig själv och tog ibland alldeles för mycket tabletter eller så för att kanske hoppas lite på att man inte vaknar igen efter att man lagt sig för att sova.
En människa med en bipolär sjukdom eller vilken psykisk sjukdom som helst så brukar dom fysiska konsekvenserna bli värre.
Nu när jag snart har varit ren i ett år så har jag fått kontroll över min sjukdom, jag har haft lätta manier som jag ändå kunnat göra någonting själv åt, mitt undermedvetna har sagt åt mig att ta min behovsmedicin för att komma ur tankarna och mina ideer om olika saker som inte är passande.
Mina depressioner klarar jag av att hantera också, man lär sig och har fått många redskap igenom att prata med personerna som jobbar på Solhem, dom har hjälpt mig väldigt mycket.
Jag har ju haft en del ångest, och jag kan fortfarande få det. Men nu har jag även lärt mig att hantera den, det går ju inte alla gånger men dom flesta i alla fall.
Och jag uppskattar verkligen varje dag då jag klarar av att hindra mig för att gå för långt både upp och ner.
Känner mig rätt så grym ibland för att jag kan om jag anstränger mig ordentligt.
Jag uppskattar även varjde drogfri dag, att jag har klarat det och att jag faktiskt kan leva som en vanlig människa.
Jag uppskattar att jag faktiskt har fått ett eget hem, på riktigt! För många människor utan dom problemen som jag har haft ser det mer som en grej som är självklart och att alla får en lägenhet lätt utan att be till soc och måste ha hjälp med allting åt det hållet.
Jag uppskattar att jag får dom lilla pengar jag får, och att jag faktiskt klarar mig på 3800 i månade fast att jag har räkningar och annat att betala. Jag önskar självklart att man skulle få mer pengar av soc men man får ju någonting i alla fall.
Jag uppskattar allting jag får och som jag har kämpat mig till, trots många motgångar och allting som sätter käppar i hjulet för en.
Alla småsaker som gör att jag får ett liv tillbaks uppskattar jag hur mycket som helst.
Jag uppskattar alla "självklara" ting som de flesta människorna ser det som på ett helt annat sätt, för jag har kämpat mig till det på ett sätt som inte alla andra har, jag har fått ta den hårda och ansträngda vägen dit.

Vi tittar inte på samma saker, inte åt samma håll i det verkliga livet. Vi tittar på allting ifrån olika viklar på livet.
Vi går på olika vägar.

Uppskatta allting som händer i livet, både dom små sakerna och dom stora.
Ta ingenting för givet för allting kan rasa på en sekund, även för människorna som har levt hela sitt liv utan större problem, vardags problem.

Hur många människor har man inte suttit fastklistrade till? Så många förhållanden man har haft till olika personer igenom livet, pojkvänner, släkt, vänner och familj.
Nästan alltid uppstår ett mellanrum, för det mesta i alla fall.
Pojkvänner försvinner oftast till slut, kanske inte när man blir äldre, då sitter man ihop förhoppningsvis hela livet. I familjer brukar det också uppstå väldiga mellanrum, det är ofta svårt att sitta fastsvetsade med syskon som ett exempel. Jag och min syster till exempel, vi har varit väldigt nära nästan hela livet. Men det har ju varit då när ålderskillnaderna har gjort sig markant synliga. Det är 5 års mellanrum vilket om andra ord inte gör det så konstigt att vi i våra liv har särats på. Hur kul skulle det vara för mig om vi hade umgåtts när jag kom upp i tonåren och hon va rätt mycket mindre. Då fick man helt plötsligt ett eget liv på ett helt annat sätt, jag trodde då att jag höll på att bli vuxen, vilket jag självklart inte höll på att bli, men hon va bara ett litet barn i mina ögon. Och även nu har våra vägar skiljts åt.
Nu tål jag henne inte, kan ju vara för att vi är bra olika, vi har likheter men ändå inte.
Jag har kommit någonstans i mitt liv, det har inte hon.
Nu orkar inte jag bråka, tjura och vara allmänt otrevlig mot folk vilket hon är. Visst kan jag säga att jag har varit lite sån själv, men inte riktigt på det sättet hon är på. När jag va 19 så satt jag i mitt missbruk en bra bit hemifrån, jag va inte hemma speciellt mycket utan jag satt med min pojkvän i våran lägenhet i en annan värld av droger och allt som kommer med det.
Inte fan orkade jag tjura på det sättet som hon tyvärr gör, jag tjurade en del också men det va över helt andra saker och inte över lyxproblem.
Man kan inte säga annat om henne än att hon är bortskämd vilket har gjort henne till den hon är. Jag är också bortskämd på ett annat sätt men jag kan ändå uppskatta saker, hur ofta gör hon det i mer än 1 minut.
Just nu tål jag henne inte då jag faktiskt har blivit vuxen på så många plan.
Jag är en lugn person och orkar inte bråka om saker och ting längre, jag vill ta tillvara på mina relationer och inte skrämma bort dom.
Håller man på som min syster då får man det jävligt svårt för sig i längden.
Hon kan bråka om saker som att hon inte får sitta fram i bilen, vilken ålder gjorde man det i? Man va inte gammal i alla fall.
Jag känner inte riktigt för att vara hemma hos mina föräldrar när hon är där för hon sprider sin negativitet över på andra, hon säger elaka saker och får en att känna sig så ovälkommen som bara går.
Undrar hur långt jag hade kommit med en sådan attityd? Ingen av mina vänner hade orkat med mig, det är nog svårt att behålla ett jobb i längden för en dag kommer det även att komma med dit ju längre tiden går på samma ställe. Pojkvännen hon hade senast utnyttjade hon på ett sådan elakt sätt så att hon blev arg och skällde på honom tills han gick och handlade den där jävla chokladen åt henne, bara för att hon inte orkade gå själv. Hon är alltid trött därför ska alla andra göra saker åt henne.
Jag hoppas verkligen att hon inser själv en vacker dag hur hon faktiskt beter sig emot andra, det är inte okej!
Hon kan vara jättesnäll och bra men hon blir mer och mer en snorunge i mina ögon, tyvärr.
Detta är inte skitsnack utan bara det att jag måste få säga det någonstans också. Har sagt en del till mamma också för det blir för mycket oftast.
Man måste få ut frustration ibland också.


Idag orkar jag inte gå hem till mamma överhuvudtaget, ska ner till gbg istället.

Ha en bra dag!

Ännu en dag av äckligt, klibbigt och kvavt väder.
Det blir så obehagligt varmt överallt och det är inte skönt på något sätt. Man kan ju för tusan inte sola sig heller då det är moln överallt.
Igår va det ju världens åska här i och runt Alingsås, jag satt ute hos min kära vän och hennes sambo i deras hus på landet. Där ute åskade det något så fruktansvärt och strömmen gick nästan hela tiden. Det slog till och med ner i ett träd och en elledning samtidigt. Lät en massa hela tiden, överallt ifrån alla håll och kanter. Senare när jag kom hem till mig så hade det avtagit men så fort jag kommit i säng så började det igen. Och inte fan slutade den. Jag försökte somna en gång, en gång till och till sist efter ca 20 gånger så somnade jag, en stund. Vaknade till av en jävla smäll. Trodde att datorn hade gått pga åskan där men jag hade sovit en rätt lång stund så den hade stängt av sig själv som den gör 10-15 minuter efter att en film är klar eller att man bara har slutat röra vid den.
Satte på filmen som jag hade somnat till 20 minuter ifrån slutet, John blund kom bara 5 minuter senare och då fick jag äntligen ligga och snarka ordentligt.
Idag va jag så supertrött att jag inte hade hört någon av dom 3 tiderna jag hade ställt för väckning. Tur att morfar ringde och väckte mig ca 7:10.
Tog ett skutt ur sängen och rätt in i duschen, kunde ju inte gå på toaletten som man gör i vanliga fall för då kan jag ju inte lämna prov när jag kommer till beroendeenheten.
Hade ett bra samtal med min VOBS även idag och jag kanske till och med inte behöver att ha en vårdplanering ihop med min soc och Case Manager. Hoppas att det räcker med att bara göra en vårdplan nu med henne istället för alla andra. Gillar inte min soc så jag är glad om jag slipper henne så mycket som möjligt.
Fy va skönt det kommer att bli 1 Oktober för då är lägenheten min, bara min.

Nu ska jag strax gå och lägga mig och hoppas på att åskan inte kommer och håller mig vaken även idag. Månen försvann ifrån himelen för en stund sedan och det bådar ju inte gott direkt.
Nanny Diaries tog slut nu, alltså dags att ha pyjamasparty med mig själv.
Blir riktigt skönt då jag är fruktansvärt trött.
Imorgon står Göteborg på schemat, om inte planerna ändras vill säga. Ska även träffa min Case Manager. Känns lite segt ibland faktiskt. Hon är jättebra och allt sådant men nu har jag ingenting att prata om den här gången. Nästan allt har ju varit bra, endast en katastrofal kväll sedan jag träffade henne senast, ute i stugan i helgen.
Men det är ingenting jag tänker ta upp med henne, det är inte bra känner jag.

Sov gott alla, dröm sött!

Mitt eget hem är min egen fristad.
Jag förstår inte alls hur man klarar av att leva utan ett, om man så inte har någon att bo hos vill säga.
När man väl har fått sitt alldeles egna får man en känsla att man faktiskt är självständig.

Nu börjar ju mitt hem få allt på plats.
Fick ju ett skrivbord utan min kusins pappa men jag känner att det har blivit lite överflödigt, det är så förbannat stort och jag känner inte att jag har någon användning av det nu när jag inte pluggar längre. Nu är jag ju helt inne på att börja jobba och ge upp pluggandet. Jag måste finna mer ro och sådant innan jag börjar med det.
Men därför tänker jag skruva ihop det igen och ställa det i källaren tills jag får mer användning för det, istället ska jag ställa in byrån som mamma hjälpte mig att köpa på Ikea som egentlingen skulle ha varit till hallen. Och det är där den står nu. Men den är lite för stor där och jag ska köpa en ny mycket mindre där jag kan ha en stor spegel över. Måste ha en faktist så man kan se hela kroppen, så man inte ser ut som ett miffo när man går ut och att kläderna passar ihop.

Men mitt sovrum ska innehålla min säng, nattduksbord, en bohylla, byrån och sedan hade jag tänkt att skaffa mig en soffa där inne så att mina kläder som jag använt kan ligga där på. Jag menar byxor behöver man ju inte använda en gång och sedan slänga dom i tvätten. Så har min fasters kille sagt att han kan hjälpa mig att sätta upp hyllor och så här i lägenheten och i sovrummet har jag en svart hylla som ska upp.
Så dom flesta sakerna finns ju där inne plus en mindre fyrkantig ryamatta. Nästan allt är ju vitt där inne förutom min trähylla och min matta. Gardinerna är dock rosa. Men sedan kommer den vita byrån in också. Hade tänkt att lägga till lite små svarta grejer där inne som tavlor med svarta ramar, hyllan och mitt halvstora smyckesträd som ska stå på byrån. Det blir nog bra.

Mitt vardagsrum och köket har nog redan allt som ska vara där inne, blir ny soffa i vardagsrummet nu bara för dom sofforna jag har nu har ju varit med ett tag hemma hos mamma och pappa, dom är alltså duktigt slitna.
Så jag tänkte köpa en divan som inte är allt för stor för det behöver jag faktiskt inte. Jag köper hellre en passande fåtölj i så fall.
Toaletten ska jag få in min tvättmaskin i sedan är det klart, kanske köpa nytt badrumsskåp för det som finns där nu är litet och jag har inte plats för alla mina grejer så sminkväskorna får ligga i byrån nu, jag har fått ställa saker ovanpå skåpet också för att det ska få plats. Man kan säga att det är överfyllt.
Min balkong är också jättefin. Jag har ju konstgjorda gräsmattor, bord och stolar samt ett litet bord där jag hade tänkt att ställa en stor kruka i med en massa blommor eller kanske ett litet växthus. Och mina fina blomlådor som jag fick i present av farmor å faster pryder ju också min balkong så man har lite grönt även där. Jag älskar växter och hade mer än gärna fyllt hela lägenheten med massa olika växter. Har nu några krukor i alla fönster och min fina orkidé i mitt vardagsrumsfönster så den endast får eftermiddags och kvällssolen som inte är så stark.
Mamma är nog lite avundsjuk på min eftersom jag får min att blomma om och om igen och har aldrig varit utan blommor, den har bara tappat någon då och då men sedan har den mått jättebra.
Om andra ord tror jag att jag har lite gröna fingrar i alla fall emot vad jag hade när jag va liten. Nästan de flesta blommorna i mitt rum dog, kaktusen klarade sig i alla fall men dom behöver ju inte vatten så det kan ju ha varit därför.
Men vissa blommor som orkidéer behöver ju lite extra grejer med pulver och vad det nu är den ska ha, men den lever.
Tänkte skaffa kanske 2 till i alla fall och så blir det ju en massa andra växter.
Mamma har faktiskt lovat mig en palm om den inte skulle börja bli mer omskött, det har den inte så nu ska jag fan få henne att någon som orkar bära den att ta hit den.
Det är en rätt stor palm också men jag har en massa ställen den kan stå, hörn är ju rätt bra om den står i annars får jag ju sätta i en massa stora pinna som håller den som den ska för det är någon konstig sådan så den växer inte rakt upp.
Det löser sig. Byta jord ska jag i alla fall göra på den vilket jag behöver med två små miniträd jag har nu också.
Nej, men växter är nog bra för människor så det ska man ha mycket av.

Nu slutar vi skriva om det.
Igår tog min lillasyster studenten så våran familj, mormor&morfar, farmor, syrrans kompis och jag självklart där nere och väntade på henne när hon skulle springa ut. Hon fick en del blommor och andra saker man ger typ nallar, mini champagen flaska och sådär.
Det va kul faktiskt då alla studenterna såg sådär lyckliga ut och glada över att skolan äntligen va slut.
Efter allt det där så skulle hon åka flak och skrika och ha sig så vi åkte hem alla utom pappa som skulle ta med henne hem efter att dom va klara.
Vi andra åkte hem och ordnade med sakerna som va kvar att göra innan allt folk kom hem till oss. Det va typ 30 pers hon hade bjudit.
Massa fina presenter fick hon. Själv köpte jag ett vitt smyckesträd till henne då hon hade sett en hand man kunde hänga smycken på, men jag hittade ingen så det fick bli ett träd. I det satte jag 160 kronor i sedlar och en 10 krona. Sedan hade jag köpt ett kort med en apa där det stod grattis på studenten och sådär. Skrev ett litet roligt kort, ungefär; "Grattis pussunge. Nu är du arbetslös ett tag, bara ett tag. Du kommer att vara fattig till du hittar något. Tills dess får du hoppas att pengar växer på träd. Kramar storasyster".
Hon fattade vad jag menade när hon öppnade paketet. Så det va ändå lite roligt.

Nu idag tar alla i Alingsås studenten också så det är la ett jävla liv här i stan. Jag ska senare dra ut i stugan och ta det lugnt nu under alla lediga dagar. Fy va skönt.
Så nu ska jag packa med allt som ska vara med.

Skriver mer om några dagar!

Bye bye