Våldtäcksman som blir hyllad?
När jag såg avsnittet blev jag så sjukt jävla förbannad och ledsen över hur människor egentligen fungerar.
Vuxna människor som stödjer en dömd våldtäcksman för att han är snygg och trevlig.
Hur fan menar man när man säger att; Nej han har inte våldtagit henne för han är ju snäll och ser bra ut. Hon anmälde honom för våldtäckt som hämnd för att han inte ville bli tillsammans med henne.
Ska alltid offrena bli anklagade för lögner?
Är det normalt?
Tydligen så är det så.
Precis det sista där fick mig och tänka tillbaks på den händelsen som inträffade mig förra året i April.
Att bli våldtagen och vuxna människor sviker.
Saken va ju den att idioten som våldtog mig den 28e April 2009 va en "vän".
Och bara för att jag hade haft sex med fanskapet en gång tidigare så va det tydligen helt okej för honom att göra något emot min vilja sedan i alla fall.
Men det värsta är att jag hade en pojkvän då, ja. Som inte trodde mig.
Pojkvännen vet mina vänner vem det va och att han bodde på ett behandlingshem.
Saken va den att det jag fick slängt i ansiktet på mig när jag berättade som det va och grät och hade mig så blev jag anklagad för att "hitta på" att han våldtagit mig pga att jag ångrade att jag hade varit otrogen emot min pojkvän.
Och det va personal på ett BEHANDLINGSHEM som sa att jag ljög.
Sen så min dåvarande pojkvän såg till att bli vän med han som förgrep sig på mig.
Så över internet så skaffade dom sig någon sorts jävla vänskapsrelation.
Spottar och fräser!!!!
Det är sjukt.
Tjejer som blir våldtagna får bara skit.
Är det då så konstigt att det är så många våldtäcksfall där ingen går till polisen?
Nej, jag bli bara arg över detta nu så jag ska packa och göra iordning inför imorgon.
Uppdrag Granskning
http://svtplay.se/t/103535/uppdrag_granskning
Debatt (debatt dagen efter)
http://svtplay.se/t/103450/debatt
Det knastrar.
Ligger lite halvt om halvt här i soffan.
Har Twilight New Moon på tvn som går om och om igen.
Såg ju filmen på bio med Moa i vintras men den är lika bra som ettan och en sån film som man kan se om och om igen.
Hade tänkt att titta på Brothers sedan när jag blir lite trött.
Är här uppe i Enköping och har varit här sedan i Söndags.
Både hatar och älskar att vara här uppe på en och samma gång.
Jag älskar lägenheten, hur stor den är och hur det ser ut här.
Men jag hatar att vara här för att det ligger så långt ifrån hemma.
Inga vänner, syskon eller något sådant.
Ingen pojkvän.
Och ut och leta efter en kille har ju inte varit något man gjort när man varit här på helgerna annars.
Dom har kommit till mej.
Nej, men skämt åsido.
Livet tickar på som vanligt annars.
Jag är ju mer och mer i Alingsås nu och det är riktigt skönt faktiskt.
Vill bara att tiden ska gå fort så det är sprudlande vår och sommaren strax är här.
Ska vara massa känslor i luften och jag kanske börjat må bra på lite mer egen hand.
Hoppas på att ha dragit ner något på medicinerna i alla fall..
Nej, men nu ska jag byta film.
Höres
VIRUS
Min dator har drabbats av ett virus som inte vill ge med sig.
Men jag ska försöka att uppdatera så mycket som möjligt inom kort.
Jag är drogfrï.
Kärlek kanske är något att tänka på...fortsättning följer på det här.
Snart flyttar jag tillbaks till Alingsås.
Mer kommer.
Så håll ut!!
Jag skadade mig själv idag..
14:09
Då ska den snart vara här.
Bussen kommer och jag hoppas på.
Fullt med folk och det fanns knappt någon plats kvar alls.
Jag satte mig bredvid en gubbe i 65+ åldern.
Det va sista platsen.
Och jag förstår varför inte någon ville sitta där.
Han intill mig luktade piss-alkis och det är en stank som svetsar fast sig i näsan på en efter en liten stund.
Jag hade tur att dom som satt i sätena framför hoppade av någon hållplats senare så jag kunde hoppa fram istället.
Dock satt den där fräna äckel lukten kvar i näsan.
Denna bussen åker en annan väg än vad 214 gör.
Mina tankar är någon helt annan stans och jag seglar iväg en bra bit.
Gamla minnen som kommer upp.
Dofter, beröring och känslor för just den sekunden.
Alla känslor ifrån dom olika minnena sprider sig i kroppen och jag mår verkligen bra av det.
Blir alldeles varm och sitter och ler för mig själv.
Folk på bussen måste tro att jag är helt bäng eftersom jag håller på som jag gör.
Antagligen en jävla massa ansiktsuttryck som kommer medans jag sitter där i mina egna tankar.
Men ingen, INGEN kan någonsin ta mina minnen ifrån mig.
Dom kommer alltid att finnas där.
Förmodligen mer långt ifrån, men nu känns allt så nära.
Den bästa känslan jag får är när man har sovit bredvid någon man gillat och man vaknar upp på morgonen av personen luktar och pussar en i nacken.
Har inte direkt snöat in mig på någon specifik person utan vem som helst som har gjort det där det har funnit känslor med i bilden.
Men nu sitter jag här i soffan.
Tvn står på med alldeles för hög volym men jag orkar inte göra någonting åt det.
Vill bara att jag ska bli så pass trött att jag somnar.
Sedan att det är morgon och Agneta kommer och väcker mig.
Något som jag tycker är lite jobbigt bara är att jag vaknat runt 5 i 2 dagar nu och mått illa som fan.
Spydde nu sista natten.
Antar att det är den jävla medicinen som gör att jag mår illa.
Men såhär mycket orkar jag inte må kass.
Blir att dyka ner i sängen nu och hoppas på att somna.
Sleep tight suckers!
Etablerad Heroinist
Trodde det skulle bli ännu ett samtal då han bara gapade och skrek på mig.
Men nu blev det inte så och jag är väldigt lättad faktiskt.
Fick höra rätt mycket dock om mig själv som är väldigt jobbigt.
Att om jag tar ett till sånt här återfall så blir man nästan tvungen att ge mig en metadon/subutex behandling.
Han anser att jag är en etablerad heroinist pga att jag injicerar och det har varit väldigt mycket av det nu den senaste tiden.
Jag och Agneta va tvungna att sätta oss och kolla igenom vilka datum det va jag tog något nu i Februari och vi kom fram till 3 stycken.
Anledningen att vi va tvungna att kolla det va pga att soc ville veta.
Och nu får jag också mera tid på Oriongatan.
Känns väldigt bra faktiskt.
Åker redan nu på fredag istället för på Måndag som jag egentligen skulle ha gjort.
Bli kvar i Alingsås i 10 dagar denna gången.
Jag kommer att må bättre nu.
Det enda som dock satt sig på huvudet va det där med att jag va etablerad heroinist.
Jag tycker inte det och jag känner inte som att jag vore det heller.
Har mer tänkt på mig själv som någon sorts hobby knarkare eller något men att få sånt här rakt i ansiktet gav mig en rejäl tankeställare.
Jag vill fan inte ha det såhär och måste nu göra någonting åt det.
Dags att ta mig i kragen och riktigt kämpa och ge allt för att nu äntligen bli helt drogfri.
Och nej, jag säger inte att jag kommer att avstå från alkohol resten av mitt liv.
Dock kommer jag inte dricka så ofta alls i framtiden.
Inte på något år i alla fall.¨
Men nej, jag tänker inte lova något vad det gäller att vara helt alkoholfri i flera år.
Annars har allting gått bra idag faktiskt.
Jag trodde ju att detta skulle bli en helvetes kass dag och att jag verkligen skulle skriva ut mig.
Men nu fick jag allt anpassat på ett helt annat sätt och jag är verkligen nöjd med det.
Kommer inte vara någon helg alls i här i Enköping denna månaden.
Det är jag väldigt positiv till.
Nu ska jag lägga mig i sängen och läsa.
Blir att laga lite käk sedan också.
Funderar på kycklingkorv och mos med majs i.
Jag är lite underlig med mat val. Jag vet.
Men det är massa smaskigt.
Ha en bra dag!
Mardröm i verkligheten
Jag sätter mig upp med ett ryck.
Det är blött i sängen av svett och jag har svårt att andas.
En mardröm om hur livet vart.
Ångesten smyger sig på.
"Alexandra vad är bra med dig?
Ingenting, ingenting!"
Rösterna gör mig galen och jag måste försöka somna om utan att bry mig om vad dom väser fram med deras hesa röster.
"Du tror att du kan men du kan ingenting.
Sluta tro att du kan, du är värdelös.."
Jag drar täcket över huvudet och försöker tänka på något bra.
Försöka komma in i en bra dröm för att kunna somna om helt och fortsätta in i en positiv dröm.
Mest av allt vill jag kunna styra mina drömmar men även där tränger rösterna in.
Jag stoppar i mig ännu en Seroquel för i hopp om att den ska få mig så trött så att jag somnar och får om jag har tur några timmars drömlös sömn.
Vrider och vänder på mig hela tiden.
Vad händer?
Är det en ny psykos?
Låt mig vara!!
Slänger benen över sängkanten och drar mig upp.
Jag måste få slut på det här nu.
Med tunga steg går jag ut till köket.
Öppnar skåpet med mediciner i.
Vart är min Zyprexa?
Där..
Tuggar i mig en och går sedan vidare in i vardagsrummet.
Tvn borde hjälpa mig att sluta lyssna.
Den hjälper emot det mesta.
Jag hoppas på att medicinen ska verka snabbt.
Lägger mig på soffan.
Skit på varenda kanal.
Snälla nu får det vara bra.
Äntligen börjar medicinen verka och jag känner hur tunga mina ögonlockar blir.
Skönt.
Hämtar täcke och kudde ut till soffan och lägger mig till rätta.
Bäst att sova med tvn på och här ute.
Känns som att någon hela tiden kryper omkring mig inne i sängen.
Något som hela tiden rör mig.
Men när jag vänder mig om för att se vad som rörde vid mig så finns ingenting där.
Bara luft.
Äntligen känner jag att jag är på väg att somna.
Sleep tight!
Narkotikaförsäljning.
Shit det är verkligen en sak som jag INTE accepterar.
Visst att jag har gjort mina misstag va men jag har i alla fall hållt mig till sanningen i slutändan.
Saken är bara den att det är skrattretande med tanken på att personen/erna som sagt det inte riktigt har rent mjöl i påsen själva.
Men visst. Jag får la bjuda på den då.
Jag har mer tur än många andra och en soc som står bakom mig till fullo.
Och många andra tror mig också.
Ingen skulle kunna se mig hålla på med sådana affärer heller.
Men jag ger er ett finger era jävla nollor!
Nu sitter jag i alla fall på tåget på väg till Alingsås.
Ska bli förbannat skönt att komma dit igen.
Har med mig lite dekoration ifrån min lägenhet i Enköping så jag får en lite bit av Alex där hemma.
Träffar min Case Manager imorgon, Pamela.
Får se vad en sådan gör.
Eller ja, skjutsar mig dit jag ska.
Ringer mina samtal.
Håller helt enklelt koll på mig och hjälper mig med sysslorna som måste göras.
Nu ska jag dricka lite saft och bara ta det lugnt.
På återseende!
