dubbeldiagnos

Idag har jag äntligen fått mina nya möbler, både säng och soffa.
Det blev jättebra med den lila soffan i mitt hem, för lila är ju jag.
Sängen fick vi inte ihop för en bräda va fel så nu ska jag hämta en ny imorgon bitti, så jag får sova i en riktig säng.
Och tack snälla Marie för du är så snäll och hjälper till!

Annars har jag mått sådär hela dagen.
Mycket pga andra, eller det mesta är andras fel.
En person som gör mig lika illa till mods varje gång jag hör nåt av skrev igår.
Alltid fuckas hela min hjärna upp när det har nåt med han att göra och alltid blir jag lika rädd.
Hela vardagen blir skruvad.
Jag vill inte att det ska bli som sist då jag mådde skit i flera veckor efter några ord.
Allting kommer tillbaks igen, precis som det vore igår.
Allt blir verkligt och inte bara plågade minnen.
Jag får försöka klara mig igenom dom kommande dagarna och hoppas att det släpper tills på tisdag. Det finns ju ändå nåt att se fram emot.
Efter att jag hade haft mitt nattliga samtal så kände jag att jag nästan kvävde mig själv inuti mitt eget huvud.
Det är svårt att förklara för folk som inte känt liknande ångest, kaos och sorg.
Men jag fick en attack och tårarna gick inte att hålla tillbaks.
Och för en gångs skull va det förbannat skönt att bara få ur sig allting för en kort stund.
Mitt inre värker fortfarande och jag har fått en jävla huvudvärk nu.
Men jag kommer att överleva även denna natten.

Jag hoppas ni alla sover gott för det ska jag göra när jag har tänt en rökelse.

Natti Natti!