dubbeldiagnos

Jag kände att det va ett tag sedan som jag skrev här och det har ju inte varit riktigt meningen men det har nog varit så mycket saker runt omkring så jag har inte hunnit och glömt.
Men jag känner att jag får sätta lite mer pli på mig själv för jag behöver egentligen skriva av mig lite oftare..

En sak som har hänt i dagarna precis är att jag har fått ledighet 2 veckor i taget nu och behöver bara åka till Borås varannan vecka. Det måste jag säga känns som en seger.
Och nu ser jag snart mitt första delmål och det är min 1års dag!
Den 15:e Juni så har jag klarat det, att vara drogfri ett helt år. Det har gått väldigt snabbt ändå för att man har haft en del runt omkring sig.
Det va ju praktik ett tag i början, sen blev mamma sjuk och då hade man inte tid till någonting. Efter det så började jag plugga men nu är det slut tills efter sommarn. Nu söker jag jobb faktiskt så man blir mer oberoende av staten och sköter sig själv mer och då kommer jag känna mig fri ifrån allt. 1:a Oktober får jag ju förstahands kontraktet på lägenheten också.
Då är man självständig!

Mycket gör jag på rutin nu. Och nu när jag är ledig så mycket så sätter jag klockan på 9 varje morgon, vissa dagar orkar jag ju dock inte gå upp så tidigt men då snoozar jag till 10. Men för mig är det rätt tidigt om man jämför med mina tidigare vanor då jag gick upp tidigast 12 ungefär, men det blev oftast runt 13.
Känns som att det mer hörde till min tonårsfas, och jag är ju faktiskt ingen tonåring längre.
Kan ju i och för sig förstå att jag gick upp så sent ibland i ett tidigare skede också innan jag la ner med drogerna men dom är ju borta sedan länge nu. Tack gode gud!
Har ju varit i en del behandlingar senaste åren.
Behandlingshemmet uppe i Enköping och där va det ju lite all möjlig behandling, sedan 12-stegs programmet och ett annat skit hem. Där tog jag sista återfallet i frihet och då åkte jag ju till 2:an i Borås där jag också fortsatte att smyga med saker och sedan fick jag påbörja behandlingen och då har jag faktiskt klarat mig.
Nu är jag ju en bättre människa igen, det har jag ju förstått inte varit under hela behandlingen med alla problem man har haft och sådär. Men nu är det ju faktiskt över med den tiden. Men så när på, jag har varit svår och inte alltid så snäll, men man måste prioritera sig själv ibland och vara lite egoistisk. Men jag har ju varit med mamma och familjen väldigt mycket i många månader, men det får man ju förstå varför.

Men nu när det är vår så försvinner så mycket av det elaka jaget. Ångesten har varit rätt så stark nu i vår pga av mycket som har skrivits tidigare för ni som följer bloggen, väldigt mycket skitsnack och allt det där. Men nu har jag börjat att sluta bry mig om vad som sägs i alla fall, jag tar fortfarande åt mig av att det snackas så sjukt jävla mycket men att jag nu struntar i vad som sägs känns som ett framsteg.

Nu släpper vi det och ser tillbaks lite på alla helger som har varit.
Över hela påsken va jag och min mamma, Limpan och min morbror plus hans två barn ute i stugan. Och pappa. Han kunde vi ju dock struntat i att ta med för att han är en jävla idiot och om jag hade kunnat så hade jag inte velat se honom mer än någon gång om året sådär men det blir ju svårt med tanken på att mina föräldrar bor ihop, vilket dom inte borde enligt mig i alla fall. Han beter sig ju aldrig riktigt som folk ska göra. Valborg va jag med Coffe på dagen och sedan åkte  jag med Emelie till hennes mamma där vi tog det lugnt. Provade en grismask som vi hade grymt roligt åt.. Haha.. Och efter det har det inte hänt någonting.
Men det är nog så det ska vara.

Nu såg jag precis klockan och jag måste börja göra iordning mig för att jag ska träffa min Case Manager om 2 timmar. Sedan ska jag nog hem till mamma en stund. Runt halv 5 snåret så ska jag med min farmor och faster till blomsterlandet och titta på växter åt mig. Det ska bli kul för jag vill verkligen ha lite fler växter här hemma.

Men nu får ni ha en bra dag och jag lovar att jag ska skriva lite oftare.