dubbeldiagnos

Nu sitter man bänkad framför Big Brother som alla andra kvällar.
Inte missat ett enda avsnitt sen början.
För att prata lite om det så tycker jag att det är jävligt B att Sanna fick åka hem igår (Söndag) och inte snorungen Niklas.
Jag kan inte säga mer än att jag AVSKYR han. Men jag antar att det är många "små"-tjejer som tycker att denna lilla Niklas a.k.a Valpen är världens sötaset/snyggaste och att dom skulle hata hela världen om så var fallet att han fick åka hem.
Många tycker säkert att han gör en del bra tv för att han syns och hörs men det gör honom inte mer omtyckt i mina ögon.
Nej usch!
Han är en fjortis.

Vill förresten slänga in en liten fråga som gällde kommentaren Pega lämnade på ett tidigare inlägg. Tyvärr vet jag inte vad du menade av att jag och även du blev ifrån Subutexen? Va det blödig eller något annat du menade. Hade vart glad för ett svar och tack för att du la in en kommentar!

Annars någonting annat jag vill prata om idag är våran lilla vän avundsjukan som vi alla lever med inom oss.
Inte en enda jävel kan säga att dom aldrig blir avundsjuka på någonting.
Visst det är ju så i många fall att det är väldigt ovanligt att dem blir avundsjuka närmare bestämt aldrig på äldre dagar.
Men under tiden du är liten och i puberteten så är den så sjukt överdriven och det fortsätter väldigt långt upp i åren.
Jag kan helt enkelt säga själv att jag blir avundsjuk rätt ofta på människor som åker runt på en räkmacka hela livet och har så jävla lätt för sig. Och jag blir sjukt avundsjuk på människor som inte lever behöver leva med att vara "normala" och inte beroendepersoner. Och jag kan även tycka att det är orättvist att så många man känner kommer ifrån bra familjer där problemen är mer vardagliga än vad mina egna. Jag tycker det är både kul och en sorts lättnad när man ser att det är så för att jag önskar inte någon annan det jag har. Jag känner ju mest folk som kommer ifrån familjer som har varit så trasiga på många sätt men att dom i alla fall har haft någon att klamra sig fast vid men det finns även en del som inte har någon. Men det är i alla fall en sak som jag vet att jag inte är ensam om att känna avundsjuka över.

Sen finns det ju en snällare form av avundsjuka som kommer i en mild grad så är det ju ifall någon man känner åker utomlands och så men jag tycker ju det är helt underbart å deras skull.
Utan det är ju mer att man själv också vill.

Det finns ju en del människor som absolut inte kan unna andra att dom mår bra och som aldrig kan ta det att en person får någonting som inte dom får.
Jag har haft många vänner som blir extremt(!!!) arga över allt annat som familjemedlemmar, släktingar, vänner, käraste eller även folk som dom knappt känner.
I min egen uppväxt vet jag hur mycket jag har varit avundskjuk på i mitt liv såhär långt.
Det va värst i min pubertet men jag hade egentligen så mycket med mig själv då så jag orkade inte vara avundsjuk över allt heller.
Det mesta gick då ut på att hitta killar och få det att funka, att vara accepterad, depressioner&manier, vilka som va ens vänner och skaffa nya och sen kom ju droger, fixa pengar och ännu mer pojkvänner och i relationerna ha någon kontroll över ens hysteriska svarsjukegräl man hade för jämnan, jaga pengar, komma överens med familjen m.m.
Helt ärligt så kan den listan göras lång så man hann som sagt inte att vara avundsjuk hela tiden.
Och nu har det varit så att ju äldre jag har blivit desto mindre avundsjuk blir jag och nu för tiden stör jag mig mest på det att man själv kan bli avundsjuk över löjliga saker. Och jag avskyr andras avundsjuka!
Ibland kan jag helt och hållet hata det och bli mest irritera mig på personer som inte kan göra annat än över att grina över att "jag får inte det, och jag får inte det" eller "han/hon får varför får inte jag" och sedan fortsätter ju de meningar lite olika men oftast så är alla fucking dumma i huvudet som får lite mer uppmärksamhet, lite mer eller dyrare saker.

Va fan bara ge er! Förstår ni inte det att man kan inte grina till sig mer vänner eller saker. Man kan inte gnälla över att människor i deras omgivningar får mer uppmärksamhet eller mer saker än andra. För så är det.
Vissa människor har rika människor i deras omgivning som kan skämma bort deras nära och kära, och vissa får kanske lite mer uppmärksamhet och det kan bero på så många olika saker men i slutändan kommer alla ändå att få lika mycket. Allting kommer att bli lika för alla när det väl kommer till kritan det är bara problemet att folk inte ser det utan tror alltid att dom får det lite sämre än alla andra.
Okej, fine! Tro det då..
Men då är bara att ta och leva med det.

I relationer: Det kanske är så att vissa har vänner med andra sorters relationer än vad ni har ihop. Man kan ju inte vara bästa vän med alla. Och med din pojk/flickvän så är det så att även dem har någon som dom kanske bara i början eller för alltid kommer att prioritera lite mer än dig. Så har det varit i mitt fall och jag har vart med om det själv i relationer också. Alltid träffar ni någon som sätter en annan person än er i första rummet men du kommer också ha dom som sätter dig där.
I familj: I familjer råder det oftast mest avundsjuka och rivalitet bland syskon. Syskon kan bli avundsjuka på det mesta. Oftast kan det skiljas något eller några år på syskon och dom får under olika tillfällen i livet någonting som är lite dyrare än vad de andra barnen eller barnet får just då. Det får alla barn. Första cykeln, moped, körkort etc kommer ju inte samtidigt för alla vilket då resulterar i att de andra barnet/barnen blir avundsjuka och det kan bli ett sjuhelvetes liv. Det är helt i onödan då det i slutändan kommer att vara lika för alla barn.
Att försöka säga det till sina barn är säkerligen inte det lättaste. Avundsjukan är starkare än ord många gånger.

Avundsjuka kommer alltid att finnas.
Men bara så ni har den saken jävligt klart för er.
Alla är inte födda med guldsked i mun så lägg ner den saken om ni inte är bortskämda brats och inte kan uppskatta det ni har.
Och fatta den saken att vissa behöver mer eller mindre uppmärksamhet än andra under perioder i sitt liv, bara att inse fakta! Men ni kommer också att få samma uppmärksamhet när ni behöver det, så länge ni inte fejkar till saker för att få den.
Och som jag längre upp skrev så är man inte lika bra vän med alla sina vänner som andra kanske är, va glad över det du har med de vänner som just DU kanske är den allra bästa vän med.
Man ska aldrig vara avundsjuk på sina vänner, det tjänar ingenting till.

Men dom värsta männniskorna är dom som hånflinar eller hånskattar åt andra för att dom får det dom vill. Dom är fucking också helt skadade. Bara mår bra när dom ser att dom får saker som dom inte får m.m.


Och så en sak till.
Tro inte att ni blir mer omtyckta av mig så länge ni visar den sidan till.
Då kommer jag idiotförklara er till slut och det kan till och med leta till att jag HATAR er. Ett starkt ord men en sak som är fakta.
Det stör mig som fan och jag spyr på det.
Älska det ni har och ta ingenting för givet, lev som att det vore din sista dag varje dag och Uppskatta allt fint du har vart med om!
Det finns de som inte har något.
Men ta vara på allt, stort som litet!

Ha det bra alla människor som läser min blogg! Det känns helt kanon. :)
Vi blir fler verkar det som.
Jag tackar er för det!

Nu ska jag sova!

Ajjabajja avundsjukan!