Att vara UNIK!


Är trött och känner att jag börjar bli sjuk idag.
Vilket inte alls känns bra.
Men jag är duktig och kurerar mig med alvedon ifall huvudvärken eller något sådant skulle vara framme.
Proppat i mig massa multivitaminer, äter frukt och yoghurt.
Blir bara massa nyttiga saker.
Har ju dock hört att vitlök är bra också så jag får la försöka trycka ner en vitlöksklyfta i någonting.

Annars idag är det en sjukt tråkig dag bara, har verkligen ingenting att göra fram tills klockan 16.
Och det är två hela timmar kvar dit.
Så jag tvättar, städar och hjälper till lite här hemma.
Ska skriva mess till min soc också för hon får fan hjälpa till med lägenhet i vilket fall nu.
För om 2 veckor så MÅSTE hon börja att ordna med något.
Men jag vägrar Grindgatan.

Jag och Niklas har i alla fall tagit det vuxna beslutet båda två att det är färdigknarkat helt nu.
Både för min och hans del.
Som sagt, man vet aldrig vad som händer.
Men det är det som är sagt från i Söndags. Pronto!
Och att han inte får någon direkt frihet i Göteborg mer är ju bara bra för det gick ju inte så jävla bra i helgen.
Men that's life.
Är fan trött på pundet. Jävligt trött.
Anledningen till det nu för tiden är ju egentligen bara för att orka för stunden och som ett jävla tidsfördriv.
När man vart hemlös är det ju också för att överleva.
Träffade en kille jag inte pratat med på över ett år minst och pratade med han lite igår på vägen hem.
Och även han sa att han va sjukt trött på det.
Dock har ju NJ hållt på dubbelt så hårt som jag så det är jävligt förståligt i hans fall.

Men jag & Nicke har annat för framtiden och det blir inget mer knark.
Så det är dags att börja ta mina möten på beroendeenheten på allvar och att gå på dom jävla proverna och allt sånt där.
Eftersom att enda anledningen till att det skulle ta slut mellan oss nu är faktiskt punderi och otrohet.

Pratade även med NN i telefonen i morse.
Han är en jävligt bra person så sett, fast han behöver som han själv sa att någon kom och ryckte honom i örat.

Alla är vi fast i den där jävla onda cirkeln.
Har svårt att ta oss ur.
Eller i alla fall för oss här ute i verkligheten.
Utanför behandlingshem och anstalt.

Men alla är vi sjukt grymma på så massa saker.
Har ett eget tankesätt.
Även om det kanske inte är det bästa alla gånger.
Resonerar kanske inte alltid förnuftigast i alla situationer heller.
Fast vad gör det?
Unika är vi ändå.
Ingen annan kan va som man själv och ingen kan ta den stoltheten ifrån en att vara bästnågot.
Dom som försöker med det är bara missnöjda med sitt egna liv och borde göra något bättre utav det.
AVUNDSJUKA är den största folkhälsan helt i mina ögon!

Nej, men nu ska jag faktiskt göra något vettigt.
Hjälpa till här hos morsan och få det fint i köket och på mitt rum som ser ut som 4:e och 5:e Världskriget i ett.

Peace Out!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0