dubbeldiagnos

Ligger i sängen.
Kan inte riktigt somna.
Haft en sjukt jobbig dag, men ett rätt så bra avslut på den.

Idag gick jag upp på morgonen som vanligt.
Morgonmöte klockan 9.
Sen va det intro grupp.
Vilket blev mitt, Malins, Jesper och Robins avslut innan vi nu går in i återfallsprevention.
Ska bli spännande att ta ännu ett steg längre ifrån det förbannade pundandet.
Så skönt.

Men på intro-gruppen fick vi ett papper där vi skulle skriva hur vi vill att våran situation ska se ut om 6 månader - 1 år.
Realistiska saker då.
Och fick några exempel.
Relationer, Ekonomi, Alkohol- Drogfrihet, boende och sysselsättninig.
Jag skrev att jag vill ha en 2a i Karlstad, vänta på att börja skolan och då kanske ha ett enkelt jobb tills dess.
Ska vara helt drog och alkoholfri.
Alkoholen ska jag hålla mig ifrån i minst ett år i alla fall för annars är det för lätt att falla tillbaks till drogerna igen, eller att börja missbruka alkoholen igen hade inte heller vart allt för bra.
Vill ha god relation med min familj och mina drogfria vänner.
Sen visste jag inte mer vad jag skulle skriva.
Jag vill ha en hyfsad ekonomi men jag vet inte hur den kommer att se ut därför skrev jag inget om den.

Efter mötet satt jag och Malin ute och rökte och båda hade känt samma sak som att man satt och skrev ner lögner på dom där papprena.
Ungefär som att man undrar vem-fan-är-det-jag-lurar-egentligen känslan.
Men det kan vara för att vi båda är sjukt nere nu.
Vill inte vara psykiskt sjuk längre.
Och vi pratade om att vi vill bli normala men kommer aldrig att funka helt normalt utan mediciner.
Vi kommer vara medicinerade för livet pga allt vi har upplevt.

Men jag undrar.
Hur definierar man normal egentligen?
En Svensson som jobbar 5 dagar i veckan och går till bolaget det första den gör på fredagen.
Och sedan supa sig snorfulla och även låter Lördagen bli likadan. Sen på Söndag är det ångst och man vet att man ska till jobbet dagen efter.
Är det normalt?
Är villa, volvo och vovve normalt?
Är bebis, lägenhet och förlovning normalt?
20 åringar som gifter sig, är det normalt?
Blir det så när man är fri sen?
Vad är liksom vardagsproblemen för en "normal" människa?
För som narkoman är det sjukt mycket knepiga och underliga saker som är vardagsproblem.
Men nu försvinner allt sådant.
Släpper alla sina gamla vänner för att endast umgås med dom som är 100 procent drogfria.
Jag undrar verkligen vad som händer.
Förvirrad som få!

Hade mig i alla fall en underbar kväll ihop med Malin i stallet.
Så tog vi hästarna ut på ridtur.
Helt perfekt och många super härliga skratt.
Hon är en riktig toppentjej faktiskt.
Lätt att ha att göra med och det gillar jag verkligen.

Sen har jag och robin pratat lite efter att jag kom hem hit igen.
Börjar bli bortskämd att ha någon hos mig hela tiden.
Men han har flyttat ut i andra huset så jag har inte lika mycket nattbesök.
Tråk.

Men nu ska jag sätta på en film och sen sova.

Peace Out