dubbeldiagnos

Jag och mitt huvud.
Jag och mina jävla förhoppningar.
Fan vad jag hatar det.
Är så trött på allting och ett snabbt slut hade vart helt underbart.
Vet inte hur många gånger om jag ska lura mig själv.
För vem fan är det egentligen jag försöker lura?

Det är lika klart som svart & vitt.
Torrt & Blött.
Dag & Natt.

Nu har jag gett upp igen.
Inget bra.
Jag vill inte ge upp.
Måste fortsätta kämpa.
Hålla huvudet högt.

Varför gav du mig den negativa trygghet som gjorde att jag helt isolerades ifrån verkligheten?
Varför fick jag inte lära mig själv att skilja på rätt och fel.
Och varför i helvete måste jag vara så jävla naiv?

Jag är inte bättre än någon, inget bra alls.
Vill vara som dom, dom på andra sidan.
Som inte sett all jävla skit och levt i den jävla misär.
Åt helvete med allt.

Jag får inte och jag vill inte men jag måste.

GRÄV NER DIG ALEX!!!