dubbeldiagnos

Jag vet nu både varför jag bröt ihop och ville hem när jag va hos Nicke.
Det va ju dock flera faktorer som spelade in men det som gjorde mig mest illa va att jag kände igen smällen från dörren, ett ljud jag hört många gånger förut men i fel sammanhang.
Det va som att jag va där samtidigt som jag inte hängde med i huvudet riktigt varför det kändes som en upprepning.
Smällen i dörren och dom hårda fotstegen fick mig att tänka på M.
Därför har det fastnat så hårt i huvudet och jag inte riktigt kan släppa det.
Antar att det låter jätte fjantigt men så är det.
Vaksamheten sätter in och jag är på helspänn.
Därför tyckte jag det kändes bättre just då att åka hem men så blev det ju inte till slut i alla fall.

Jag har ju blivit fruktansvärt konflikt rädd efter allt där och det är ju inte konstigt.
Pratar mycket med min psykolog om det också.
Det är ju så nu att jag håller hellre käften än att säga vad jag tycker är fel till en kille, jag är nästan alltid med på deras noter och spelar inte efter mina egna.
Efter hela M förhållandet har jag blivit en komplex och mer inåtvänd individ, säger inte ofta vad jag tycker om det kan skapa en reaktion som jag inte klarar av.
Visst kan jag bråka med folk/killar men det är på en nivå jag själv fortfarande kan ha någorlunda kontroll.
Många fattar inte hur förstörd och trasig i själen jag blev efter den tiden och det är ingenting som går över på en natt.
Jag önskar att det vore så. Kommer antagligen aldrig kunna lita på en kille fullt ut och kommer alltid att vara rädd för att det ska smälla, putt eller strypt.
Hur mycket en kille än bedyrar att han aldrig skulle röra mig så kommer det ändå sitta inpräntat i huvudet på mig och rädslan hänga över mig.

Alla som någonsin slår en tjej, ens rör henne på ett sånt sätt att hon får ont utan att hon själv är med på det, borde verkligen själva bli brutalt misshandlade av någon som är större och starkare än dom. Någon som tar ifrån dom all kontroll.
Man kan aldrig säga att en sån sak inte är meningen.
Jag vill att ni ska lida era jävlar!
Ibland får man gå ner på samma nivå som dom för att dom ska förstå.

Nu är jag i alla fall på väg ner till Gbg och ska hem till Jimpi en stund och sen ska jag in på H&M och kolla om dom har en väst och en skjorta. Behöver verkligen lite nya kläder när jag ska jobba inne på kontoret 5 dagar i veckan nu.
Ikväll kommer Nicklas och även Lizette kommer över på några glas.
Det blir hur mysigt som helst nu när mitt mående inte är på topp och jag får ha människor jag tycker om runt mig.

Puss å kram på er godisar!