Orolig och känslig.


Idag har jag haft en jävla oro sen jag vaknat.
Vankade av och an här i lägenheten tidigare som ett rastlöst spöke, det kändes som att någonting va bra åt helvete.
Jag förstår verkligen inte vad det kom ifrån men det la sig senare under dagen.
Försökte faktiskt att få bort tankarna lite igenom att kolla lite tv, sitta vid datorn, städa osv.
Efter det fick jag en sjuhelsikes huvudvärk.
Slängde då ihop mina grejer och stack in till stan för att sola, antog att jag behövde lite frisk luft och dricka mycket vatten eftersom det blev mindre vatten igår eftersom mesta tiden gick åt till att sova.
Men det fungerade inte speciellt bra.
Mamma kom sen och hämtade mig efter att jag legat och fixat lite mer på brännan, lite mer färg fick jag allt. Det börjar ju ge resultat nu. Det kommer bli mer solande på mammas baksida för där är det rätt mycket lä och man får ändå en del bränna utomhus.
Vi åkte hem till henne och käkade pizza och jag drack en massa juice, sen låg vi i sängen och tittade på tv.
Det känns verkligen skönt nu när mamma har återhämtat sig efter senaste cellgiftsbehandlingen och man ser ju verkligen fram emot den sista nu om någon vecka.
Då har hon fått gjort dom 6 behandlingarna som dom sa att hon skulle få göra, och eventuellt fler ifall det skulle vara någonting som blev underligt på vägen, men det blev det inte och det är kanon.
Det blir ju någon jävla efterbehandling sedan när allt är klart nu men den får man ju tacka gud för om hon inte får några kraftigare biverkningar av den skiten.
Nej, det går säkert bra.
Men tillbaks till sak.
Vi låg i sängen en stund och sedan stack vi iväg och hämtade upp Moa, efteråt åkte vi tillbaks hem.
Tittade på tv med mamma ute i soffan en stund och sedan bestämde jag att gå hem lite efter 18 för jag behövde verkligen få städat vardagsrummet och sovrummet som jag inte hann med igår.
Fick ett fint resultat och fick till och med upp min första tavla, det blev i vardagsrummet på min fondvägg.
Min fina tavla med 3 olika bilder av shiva som sitter i en silvrig ram, jättefin är den verkligen.
Jag älskar den!

Nu på kvällen så har jag och min lilla grodvän suttit och tittat på Efterlyst och BB som vanligt.
Han kom lite innan 21 idag som han brukar göra.
Och nu tittar vi lite på CSI Miami och sen ska han gå hem och jag ska lägga mig i min goa säng och titta på någon bra film som man kan somna till, tack för att jag har en bra dator som sen stänger av sig efter filmen om jag inte använt den inom 15 minuter.
Sparar ström och datorn blir inte knäpp av att ha varit på för länge.

Men annars ska vi återgå lite till vad som har känts så konstigt idag.
När man får höra en massa saker, som all skitsnack som går i den här stan, som den i och för sig alltid gör så blir man förbannat irriterat.
Det finns ju ett speciellt litet monster som snackar så mycket skit så hela hon stinker på långa vägars avstånd.
Och i en sån här liten stad så sprids ett ord snabbare än vinden när djungeltrumman går loss.
Till och med mamma hade fått höra va människan sagt och hon självklart förstår inte heller vad hennes problem är.
Hon anser inte att jag ska få gå i programmet men vad fan vet hon? Vi har aldrig umgåtts och det hon vet är ingenting. Jag har ju knappt ens bott i Alingsås under de senaste 6 åren så vad fan är poängen med att snacka om någonting man absolut inte har en aning om? Det är som att jag skulle säga saker om henne fast jag inte vet vad hon har gjort och inte, ska jag hitta på saker då? Nej, jag är för gammal för sånt och det ger mig inte ett skit, jag är vuxen nu och har andra saker att göra än att påstå saker om människor jag inte känner.
Mamma har ju alltid varit med mig och hon vet vad jag har gjort och inte gjort.
Hon har ju vetat det mest som har hänt runt mig och det har ju varit rätt turbulent de senaste åren.
Det ju fan inte det minsta bättre när jag åkte upp på behandlingshemmet för det smusslas väldigt lätt på vilket jävla behandlingshem man än kommer till.
Klienter är väldigt bra på att finna alla vägar som går för att få de saker dom vill ha och riskerar väldigt mycket för att få det också.
Spelar ju ingen roll om det är ett öppet eller slutet behandlingshem, fängelser eller till och med häkten ibland.
Inget blev ju speciellt bra i slutet för min del då jag klantade till det jävligt mycket, hamnade på en beroendeavdelning på St.Göran med en alkoholförgiftning och en heroin överdos.
Slutade ju med att jag blev omedelbart utskriven ifrån hemmet med två LVM-anmälan i ryggsäcken.
Och jag är glad att jag slapp ett LVM.
Jag kom ju sen till det förbannade kommunala behandlingshemmet som jag själv inte hade högre förväntningar av.
Många delar den åsikten medan en del inte gör det. Så är det ju om alla ställen.
Fick börja en jävla 12-stegs grupp som jag verkligen inte alls ville gå i för det är ingenting jag kan ta åt mig då det inte är min grej direkt, jag vet många andra som det har varit kanon för och som har kommit ur allt missbruk med. Men jag va inte öppen alls för det!
Hade ju fått kontakten med beroendeenheten som jag va överskriven till redan när jag började slussas ut ifrån behandlingshemmet i Enköping till barackerna på hemmet i Alinge, jag fick åka var 10:e dag ifrån Enköping och stannade i Alingsås ca 5 dagar.
När jag blev utskriven där uppifrån fick jag ju åka på ännu ett möte med beroendeenheten där jag fick prata med min nuvarande kontaktperson på sub-programmet då dom tyckte att jag skulle överväga det där med att börja med substitutions medlet.
Tyckte det lät lite som att gå från ett missbruk till ett nytt.
I alla fall lite senare blev jag utslängd ifrån ännu ett hem och dom tyckte att jag skulle åka hem till min mamma men jag tvingade dom att fixa en sjuktaxi åt mig till Borås psykakut.
Jag fick tillslut en taxi där ifrån och blev inskriven på psyk.avd 2 som jag brukar ligga på.
Min case manager och jag hade fått en ny tid på beroendeenheten med personalen ur programmet.
Jag och min kontaktperson hade varit i Alingsås och hämta lite grejer åt mig och efter det skulle vi ju åka till Solhem.
Under resan pratade vi väldigt mycket om nackdelar och fördelar och det kändes lite som att fördelarna vägde över och hon pratade om folk som det hade gått jättebra för och lite annat.
Det va lite så att min kontakperson fick mig att tycka väldigt positivt om det tillslut för att det kunde ju faktiskt funka för mig också, vilket det har gjort.
Så när vi kom fram så fick vi fram det att jag skulle börja programmet då.
Jag fick 4 dagar på mig att ta bort min stilnoct och jag fick också ta UP fram tills dagen dom skulle sätta in mig på Subuxone.
Det har funkat väldigt bra för mig och jag har ju varit motiverad.
Alla andra problem vad det gäller det psykiska har blivit mycket bättre också och jag har fått mer kontroll över mina hypomaniska och depressioner och det känns så jävla underbart.
Har haft många samtal också med min kontaktman på beroende också som har fått mig att förstå så mycket som jag har skyllt på mig själv och det har varit en del terapi.
Pratade ju väldigt mycket med en psykolog där också och hon är verkligen helt underbar, jag ska börja med nya samtal där hade jag tänkt mig för det fick mig att få ut en del.
Mycket som gör så jävla ont och som måste ut, vi fick ut mer på 4 samtal än jag fått under hela tiden på mitt förra behandlingshem. Hade en som det inte riktigt gick att få ur mig allting i rätt ordning och allting blev så rörigt medan min senare kontaktperson va så otroligt underbar och gav mig hur mycket som helst.
Men den bästa terapin va den hos psykologen jag va hos sist, därför är det dags att börja där igen.

Det jag nu har blivit jävligt ledsen och förbannad av idag är ju för att det lilla jävla monstret håller på som någon annan jävla fjortonåring, och tar allting till en sån låg nivå.
Jag tänker aldrig i hela mitt liv sänka mig till den nivån utan det är bättre att prata om det och sen lägga undan det för alltid.
Fick iväg ett mejl till en idag som jobbar i Borås där jag skrev hur jag kände som hon sa att jag skulle göra så jag antar att hon hör av sig under morgondagen.
Jag tänker inte knäckas men man får lov att gnälla och bli ledsen ibland.

Nu ska jag kolla klart på Cheaters och sen hoppa i sängen, fan va jag drar ut på det men jag måste fan sova.

Natti natti!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0