dubbeldiagnos

En kvinna med dubbeldiagnos, två tragedier med död och sorg, en älskad lillebror, underbar sambo och två underbara små monster, behandlingar och blandade dagar. Det är en blogg om liv & död, då & nu.

1årsdagen för vår stora fyrfoting

Våran stora kille har idag fyllt 1år.

Ett helt underbart år blev vår stora fyrfoting.

Vår tröga kille som gör lite som han vill, lyssnar ibland, bråkar ibland. Är lyhörd när han vill och ibland är det som att han stängt av öronen och gör tvärtemot vad man säger.

Han är den snällaste hunden man kan hitta både mot människor och djur.

Många är tyvärr ibland rädda för honom eftersom han är klumpig, vill komma åt allas ansikte för att dränka en i pussar och jag kan förstå om man tycker det är läskigt eftersom han är en stor vovve.

En stor drummel som gärna sitter i knät eller hoppar upp med tassarna mot ens mage och bröst för att komma upp i samma höjd som en själv och pussas massor.

Han pratar när han har leksaker i munnen för att man ska se honom och leka med han, det låter som att han morrar och är arg men han vill bara ha uppmärksamhet.

Han är nog den bästa imitatör på vargens ylande vilket han gör när man går upp, bara för att säga godmorgon. Han gör samma sak när man kommer hem för att välkomna en hem.

Det är så sött och jag vill aldrig någonsin ta bort det.

Han älskar att leka och är full av energi.

Under sitt första år har han lärt sig, smakat och upplevt så mycket.

Han har känt på vatten och älskar nu att simma och hoppa runt i sjön.

För lite mer än 2 månader sedan fick han sin fyrfotade kompis, en lillasyster han kan bråka och busas med. Vara avundsjuk på och stjäla saker av.

Våran älskade kille som är Nickes första hund.

Hade det inte varit för att Link är en otroligt underbar blandras hade han fått yngla av sig en gång för att det hade varit helt underbart att ha en av hans avkommor i framtiden. Tyvärr kommer det aldrig bli så eftersom han snart ska kastreras men drömt har vi gjort och det tog en stund innan vi riktigt slog fast vid att Link får leva nyfiken på tjejerna tills dagen han dör.

Han räddade mitt liv genom att flytta hem till oss och fick mig att orka gå igenom allt som hänt sen Systra Mi dog.

Jag hade verkligen inte kunnat klara mig utan honom och som sagt, han räddade bokstavligen livet på mig flera gånger när jag känt för att ge upp men då har han stått där med sina stora ögon och undrande blick och livslusten har kommit tillbaka bara för att hans blick sagt åt mig att vara med honom. 

Han är den som har fått mig att gå upp på morgonen, han har hjälpt mig med rutiner, han har tröstat mig och fått mig att skratta så många gånger.

Självklart har han gjort mig lagom arg och frustrerad vid flertalet tillfällen också men dom räknas inte.

Så lojal och allt är villkorslös kärlek han ger.

Vi behöver varandra nog lika mycket, om jag inte han mer. 

Han är den bästa ettåringen i världen och många fler år ska det bli. För att fira hans dag fick han ordentligt köttiga revben i födelsedagspresent som utan tvekan uppskattades.

Vi ändrade i hans meny lite innan maten serverades, han skulle ha fått ett av alla 16 hjärtan som fyller halva frysen men eftersom han aldrig smakat revben med mycket kött på så fick han något helt nytt idag bara på hans dag. 

Navi fick lite hon också men hon har inget bordsskick än som Link faktiskt lärt sig, lite vett och etikett sådär. 

Det negativa när det kommer till mat och Link är att dreglar nåt så fruktansvärt bara han ser och känner lukten av mat.

Speciellt jordnötssmör! 

Så grattis älskade lillefot på födelsedagen, våran värld hade varit otroligt tråkig utan dig!

Grattis vår allas godaste Link ❤️

Det är härligt med husdjur som blir en vän för livet. Vill själv ha hund, men tror inte att det skulle funka bra just nu. De tillför verkligen så mycket i vardagen!
http://www.jagarbipolar.spotlife.se